Ekonomiska Samfundets tidsskrift

Abstrakt

Nummer 3/2006

Kristina Heinonen, överassistent

Den digitala verkligheten dröm eller ångest?
Ett marknadsföringsperspektiv konsumenttjänster

I dagens samhälle innehåller allt fler konsumentprodukter och -tjänster någon form av teknologi. Digitaliseringen märks speciellt i den ökade användningen av teknologibaserade självbetjäningstjänster såsom användning av internetbank och check-in till flyg i flygterminalens självbetjäningskiosker. Den här artikeln beskriver hur digitaliseringen har förändrat vardagen för konsumenter och marknadsförare. Konsumenter som interagerar i en digital tjänsteomgivning kräver tidsmässig och platsmässig flexibilitet och kontroll. För marknadsföraren kräver digitaliseringen ett kritiskt perspektiv på fördelarna med de digitala kommunikations- och informationskanalerna och en djupare förståelse om hur kundbeteendet har förändrats. Fördelarna såsom ett stort antal kanaler att nå kunden liksom effektivitet i verksamheten genom ökat kunddeltagande är möjliga. Samtidigt innebär digitaliseringen en stor brist på kunduppmärksamhet, längre avstånd till kunden och komplexare kundbeteende. Hurdana implikationer detta har för forskare och marknadsförare diskuteras också.


Magnus Henrekson, professor och Dan Johansson, filosofie doktor

Beskattningen och tillväxtens aktörer

Vilka effekter kan skattesystemets utformning och nivån på det totala skatteuttaget få på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet i ekonomin? Denna fråga analyseras med utgångspunkt från teorin om kompetensblock, enligt vilken tillväxt är ett resultat av att aktörer med olika men kompletterande kompetenser bygger upp och nyttjar produktiv kunskap. Då denna i hög grad är icke-kodifierbar och decentraliserad gynnas tillväxten av att skattesystemet utformas så att aktörerna förvärvar produktiv kunskap och att deras användning av sina respektive kunskaper harmonierar till en effektiv helhet.

 

Heidi Soininen, ekon. mag. disp., forskare

Matchningen på den finländska arbetsmarknaden

Denna artikel sammanfattar de centrala resultaten i avhandlingen ”Empirical Studies on Labor Market Matching” samt presenterar ämnets bakgrund och problemteman. Avhandlingens resultat indikerar att matchningen på den finländska arbetsmarknaden har försvårats märkbart efter 90-talets kris och att främst långtidsarbetslösa befinner sig utanför den traditionella matchningen. Yrkesmässiga skillnader i matchningen är också märkbara och försvårar den optimala ekonomiska politiken. Avhandlingen undersöker även huruvida matchningen empiriskt är slumpmässig, som teorin förutspår, eller inte, och visar att den inte är slumpmässig.